Skulle aldrig fäst mig så vid lillgrisen, letar hysteriskt på Internet över någon som kan ta hand om honom. Finns några ställen förhoppningsvis men dom ligger långt åt helvete.. Men jag är villig att sätta mig i en bil och åka flera timmar för att han ska få de bra tills han kan klara sig själv iallafall.
Hur kan en liten griskulting få än att börja gråta? haha. Känns åt helvete, men man är väl inte mer än människa. Är det något som är supersött och ser mig som sin mamma så måste de ju vara svårt och släppa eller är jag ute och cyklar? Som vilken hundvalp, kattunge eller vad som helst…:/
Hur som helst…. äh helt meningslöst och skriva för jag har inget annat i huvudet just nu!
X / Charlotte
0 kommentarer:
Skicka en kommentar